{"id":730,"date":"2021-05-13T09:38:03","date_gmt":"2021-05-13T09:38:03","guid":{"rendered":"https:\/\/fs-7e007be2f2da4aa3.flatsite.io\/instances\/18\/?p=730"},"modified":"2021-05-13T09:38:03","modified_gmt":"2021-05-13T09:38:03","slug":"vilken-mercedes-modell-ar-slakt-med-chrysler-crossfire","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/bila2z.se\/vilken-mercedes-modell-ar-slakt-med-chrysler-crossfire\/","title":{"rendered":"Vilken Mercedes-modell \u00e4r sl\u00e4kt med Chrysler Crossfire?"},"content":{"rendered":"\n

Biltillverkare har alltid f\u00f6rs\u00f6kt hitta s\u00e4tt att minska produktionskostnaderna f\u00f6r vissa modeller med l\u00e4gre produktionsvolym. Ett ganska f\u00e4rskt exempel \u00e4r den gemensamma utvecklingen av Toyota Supra och BMW Z4. B\u00e5da fordonen anv\u00e4nder samma motor, samma chassi och m\u00e5nga interi\u00f6rdelar, f\u00f6r att n\u00e4mna n\u00e5gra.<\/p>\n\n\n\n

Ett annat ganska v\u00e4lk\u00e4nt exempel p\u00e5 detta \u00e4r Daimler-Chryslers gemensamma utveckling av Chrysler Crossfire och Mercedes Benz SLK R170. Under denna period \u00e4gde Daimler Chrysler, och det var bara logiskt att dessa tv\u00e5 modeller kom fr\u00e5n samma chassi, eftersom de var ganska lika i sin avsikt, precis som Z4 och Supra \u00e4r nu.<\/p>\n\n\n\n

Chrysler Crossfire<\/h2>\n\n\n\n

Crossfire sl\u00e4pptes 2001 och presenterades som en tv\u00e5sitsig sportbilscruiser som delade s\u00e5 mycket som 80 % av sina komponenter med Mercedes SLK p\u00e5 den tiden. Senare, 2005, b\u00f6rjade Mercedes producera den nyare SLK p\u00e5 R171-plattformen, och R170-plattformen anv\u00e4ndes d\u00e5 uteslutande av Crossfire.<\/p>\n\n\n\n

Bilen fick namnet Crossfire p\u00e5 grund av tv\u00e5 specifika designkarakt\u00e4rslinjer som l\u00f6per fram till bak under speglarna. Chrysler var ganska stolt \u00f6ver att den slutliga produktionsversionen av Crossfire inte skilde sig mycket fr\u00e5n konceptprototypen, vilket \u00e4r ganska ovanligt i bilindustrin.<\/p>\n\n\n\n

M\u00e5let med Crossfire var att g\u00f6ra ett intryck, oavsett om man \u00e4lskade eller hatade hur bilen s\u00e5g ut. Eftersom m\u00e5nga delar delades med SLK tvingades m\u00e5nga Chrysler\u00e5terf\u00f6rs\u00e4ljare investera i ny utrustning bara f\u00f6r att kunna s\u00e4lja och serva denna bil.<\/p>\n\n\n\n

Utrustning och statistik \u00f6ver drivlinor<\/h2>\n\n\n\n

Eftersom den h\u00e4r bilen skulle vara ett steg \u00f6ver en vanlig Chrysler var Chrysler fast besluten att inf\u00f6ra m\u00e5nga funktioner i Crossfire som tidigare mest f\u00f6rv\u00e4ntades finnas i en Mercedes.<\/p>\n\n\n\n

Som s\u00e5dan var Crossfire utrustad med st\u00f6rre hjul och prestandaklassade d\u00e4ck direkt fr\u00e5n fabriken. Dessutom hade Crossfire ocks\u00e5 ett \u00f6ver genomsnittet liggande ljudsystem fr\u00e5n Harman\/Kardon eller Infinity, som ocks\u00e5 vanligtvis \u00e5terfanns i m\u00e5nga lyxbilar p\u00e5 den tiden.<\/p>\n\n\n\n

Bilen var utrustad med ett nyckell\u00f6st system, en elektriskt utdragbar bakre vinge, en l\u00e4derratt, l\u00e4derkl\u00e4dsel p\u00e5 r\u00e4ttvist bultade sportstolar, exklusiva golvmattor och mycket mer.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r det g\u00e4ller drivlinan hade Crossfire med samma drivlina som SLK320 p\u00e5 den tiden. Detta innebar att Crossfire fanns som en manuell eller automatisk version, kopplad till en 3,2-liters V6-motor med all kraft enbart till bakhjulen.<\/p>\n\n\n\n

Mercedes-SLK och f\u00f6rs\u00e4ljningen av b\u00e5da modellerna<\/h2>\n\n\n\n

Som tidigare n\u00e4mnts delade Crossfire 80 % av sina komponenter med Mercedes SLK 320, men Mercedes lyckades \u00e4nd\u00e5 \u00f6vergl\u00e4nsa Crossfire p\u00e5 grund av sin badge appeal och en b\u00e4ttre passform och finish. SLK:n s\u00e5lde ocks\u00e5 Crossfire med betydande marginal, eftersom mer \u00e4n 311 000 SLK:n tillverkades, j\u00e4mf\u00f6rt med cirka 76 000 f\u00f6r Crossfire.<\/p>\n\n\n\n

Senare uppdaterade Mercedes SLK till R171-plattformen, eftersom det var uppenbart att SLK klarade sig ganska hyggligt n\u00e4r det g\u00e4llde f\u00f6rs\u00e4ljningen. Allt eftersom \u00e5ren gick fortsatte Mercedes att f\u00f6rb\u00e4ttra SLK-chassit, men f\u00f6rs\u00e4ljningen b\u00f6rjade sakta sjunka.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 grund av detta var 2020 det \u00e5r d\u00e5 Mercedes beslutade att stoppa produktionen av SLK helt och h\u00e5llet eftersom kundernas efterfr\u00e5gan fortsatte att skifta till SUV:er. SLK var f\u00f6rvisso en ikonisk Mercedes-modell, vissa ans\u00e5g att den var en ”fris\u00f6rbil”, men det var ganska obestridligt att SLK erbj\u00f6d hyggliga k\u00f6regenskaper.<\/p>\n\n\n\n

FAQ-avsnittet<\/h2>\n\n\n\n

Varf\u00f6r samarbetar biltillverkare?<\/h4>\n\n\n\n

Resonemanget bakom bilsamarbeten beror p\u00e5 den specifika modellen i fr\u00e5ga. N\u00e4r det g\u00e4ller samarbetet mellan Toyota Supra och BMW Z4 var det fr\u00e4mst f\u00f6r att b\u00e5da dessa modeller presenterades p\u00e5 ett liknande s\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n

Vissa gemensamma utvecklingar som den legendariska Audi RS2 av Audi\/Porsche eller 500E av Mercedes\/Porsche var ett resultat av att Porsche var pank och i behov av seri\u00f6st ekonomiskt st\u00f6d. Audi och Mercedes s\u00e5g detta som en m\u00f6jlighet att blanda det b\u00e4sta Porsche har att erbjuda med det b\u00e4sta av dessa tv\u00e5, och f\u00f6rs\u00e4ljningen bekr\u00e4ftade verkligen detta.<\/p>\n\n\n\n

Vissa samarbeten g\u00e5r \u00e4nnu l\u00e4ngre \u00e4n s\u00e5, ett s\u00e5dant samarbete \u00e4ger rum med Mercedes och Aston Martin just nu. Aston Martin \u00e4r en tillverkare av lyxiga sportbilar i sm\u00e5 volymer fr\u00e5n Storbritannien som k\u00e4mpade f\u00f6r sin existens p\u00e5 samma s\u00e4tt som Porsche gjorde p\u00e5 Audi RS2:s eller 500E:s tid.<\/p>\n\n\n\n

Aston Martin hade varken pengar eller infrastruktur f\u00f6r att producera infotainmentsystem som kunde j\u00e4mf\u00f6ras med dem i en Mercedes. P\u00e5 grund av detta undertecknade Mercedes och Aston Martin ett avtal d\u00e4r Mercedes tillhandah\u00e5ller infotainmentsystemen. F\u00f6r inte alltf\u00f6r l\u00e4nge sedan b\u00f6rjade Mercedes ocks\u00e5 tillhandah\u00e5lla drivlinan f\u00f6r vissa AM-modeller.<\/p>\n\n\n\n

Vilken \u00e4r den b\u00e4sta gemensamt utvecklade bilen genom tiderna?<\/h4>\n\n\n\n

Den b\u00e4sta gemensamt utvecklade bilen genom tiderna \u00e4r utan tvekan McLaren F1. McLaren F1 var en bil utrustad med en BMW V12-motor, bakljus fr\u00e5n en Londonbuss och speglar fr\u00e5n en Volkswagen Corrado.<\/p>\n\n\n\n

McLaren F1 \u00e4r otroligt v\u00e4rdefull. Priserna f\u00f6r dessa fordon ligger \u00f6ver 15-20 miljoner dollar, eller till och med mer f\u00f6r vissa modeller. F1 var en verklig ingenj\u00f6rskonst och en av de b\u00e4sta bilarna som n\u00e5gonsin har tillverkats. Bilen var ber\u00f6md f\u00f6r m\u00e5nga racingsegrar och f\u00f6rm\u00e5gan att k\u00f6ra s\u00e5 fort som 240 mph, p\u00e5 90-talet.<\/p>\n\n\n\n

Vilka \u00e4r f\u00f6rdelarna och nackdelarna med gemensamt utvecklade bilar?<\/h4>\n\n\n\n

Den uppenbara f\u00f6rdelen \u00e4r kostnaden, eftersom m\u00e5nga av dessa aldrig skulle produceras p\u00e5 annat s\u00e4tt. De flesta gemensamt utvecklade bilar \u00e4r begr\u00e4nsade i kvantitet och p\u00e5 grund av detta \u00e4r det kanske inte ekonomiskt genomf\u00f6rbart att g\u00f6ra det p\u00e5 egen hand. Dessutom erbjuder dessa bilar ofta de b\u00e4sta egenskaperna hos de inblandade m\u00e4rkena, vilket \u00e4r fallet med F1.<\/p>\n\n\n\n

Nackdelen \u00e4r \u00e5 andra sidan att service och reservdelar \u00e4r mycket dyrare, eftersom dessa bilar ofta kr\u00e4ver specialutrustning, vilket var fallet med Crossfire. Om dessa gemensamma utvecklingar inte genomf\u00f6rs som de ska kan de dessutom skada deras respektabla utvecklares varum\u00e4rkesattraktion.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Biltillverkare har alltid f\u00f6rs\u00f6kt hitta s\u00e4tt att minska produktionskostnaderna f\u00f6r vissa modeller med l\u00e4gre produktionsvolym. Ett ganska f\u00e4rskt exempel \u00e4r den gemensamma utvecklingen av Toyota Supra och BMW Z4. B\u00e5da<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":731,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[11],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/bila2z.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/730"}],"collection":[{"href":"https:\/\/bila2z.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/bila2z.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bila2z.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bila2z.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=730"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/bila2z.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/730\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bila2z.se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/731"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/bila2z.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=730"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/bila2z.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=730"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/bila2z.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=730"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}